Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

prep prep

  • 41 abri

    nm.
    1. pana joy; boshpana, turar joy, manzil, makon; chercher abri sous un arbre daraxt tagidan boshpana qidirmoq
    2. chayla, kapa, chodir
    3. bostirma, ayvon, shiypon, soyabon; un abri de montagne tog‘dagi boshpana
    4. mil. yerto‘la, blindaj (dala istehkomi); abri antiatomique atom bombasidan saqlanadigan joy; abri antiaérien bombapanoh, bombapanogoh
    5. fig. himoya; abri contre le malheur baxtsizlik, musibatdan himoya; à l'abri xavfsiz joyda; loc.prép. à l'abri de himoyasi ostida, panohi ostida, panohida; être assis à l'abri d'un arbre daraxt panasida o‘ tirmoq; se mettre à l'abri du danger xavf-xatardan himoyalanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abri

  • 42 afin de

    loc.prép. afin que loc.conj. uchun, maqsadida, -cha; il prit son carnet afin d'y noter une adresse u manzilgohni yozib olish uchun daftarchasini oldi; écrivez-lui afin qu'elle soit au courant uni xabardor qilish uchun unga yozib yuboring.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > afin de

  • 43 aide

    nf. yordam, madad, ko‘mak; j'ai besoin de votre aide men sizning yordamingizga muhtojman; venir en aide yordamga kelmoq; aide précieuse qimmatli yordam; aide mutuelle o‘zaro yordam; aide militaire harbiy yordam; aide technique texnik yordam; demander l'aide de qqn. birovdan yordam so‘ramoq; recevoir de l'aide yordam olmoq; à l'aide! yordam beringlar! loc.prép. à l'aide de yordamida, ko‘magida; il a traduit cet article à l'aide d'un dictionnaire u maqolani lug‘at yordamida tarjima qildi.
    n. yordamchi; aide de camp adyutant; aide-comptable yordamchi hisobchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aide

  • 44 après

    I prép.
    1. so‘ng, keyin; ketma-ket, birin-ketin, navbatma-navbat (zamonda); le printemps vient après l'hiver qishdan keyin bahor keladi; ces événements sont arrivés les uns après les autres bu hodisalar birinketin ro‘y berdi; ils président l'un après l'autre ular navbatma-navbat raislik qilyaptilar; loc.conj. après que -gach, -gandan so‘ng, keyin; il est arrivé après que je sois parti men ketgach, u keldi; d'après binoan, muvofiq
    2. so‘ng, keyin, orqada (makonda); après le pont ko‘prikdan keyin; passez après moi mendan keyin, mening orqamdan
    II adv. keyin, o‘ tgach, so‘ngra; vingt ans après yigirma yildan keyin, yigirma yil o‘tgach.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > après

  • 45 attendu

    -ue
    I adj. kutilayotgan, kutilgan
    II prép. e' tiborga, inobatga, nazarga olib; nazarda tutib; loc.conj. attendu que shu sababli, shu boisdan, shuning uchun
    III nm. les attendus d'un jugement sud hukmining asoslovchi qismi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attendu

  • 46 au

    arg.déf.prép. voir à.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > au

  • 47 auprès

    I adv. yaqinida, oldida, yaqin orada; se tenir auprès yaqin orada turmoq; shu o‘rtada turmoq
    II loc.prép.
    1. oldida, yonida, yaqinida; rester auprès du malade kasal yonida qolmoq
    2. qoshida; huzurida, -dagi
    3. nazarida, fikricha; ko‘z o‘ngida, ko‘z oldida; je ne veux pas passer pour un impoli auprès d'elle uning nazarida beodob bo‘lib ko‘rinishni istayman
    4. qaraganda, nisbatan; ce service n'est rien auprès de ce qu'il a fait pour moi bu xizmat uning menga qilganlari oldida hech narsa emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > auprès

  • 48 autour

    adv. atrof, tevarak-atrof; tout autour rien ne pousse atrofda hech narsa o‘smaydi; le Soleil est au centre et la Terre tourne autour Quyosh markazda, Yer esa uning atrofida aylanadi; loc.prép. autour de atrofiga, atrofida; tevaragidagi; tevaragiga; construire un mur autour d'un parc park atrofiga devor qurmoq; parkni devor bilan o‘ramoq; être autour de atrofida bo‘lmoq; il a autour de cinquante ans u ellik yoshlar atrofida.
    nm. qirg‘iy, qarchig‘ay.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > autour

  • 49 aval

    nm. daryoning quyi tomoni, etagi, oyog‘i; la rivière est plus belle vers l'aval daryoning quyi tomoni chiroyliroq; en aval de loc.prép. quyida, quyi tomonida, pastroqda, etagida; en aval du pont ko‘prik etagida.
    nm.fin. kafillik, kafolat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aval

  • 50 avant

    I prép.
    1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval
    2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘ting
    II adv.
    1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval
    2. yuqori, yuqorida, yuqoriga
    3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.
    I nm.
    1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili
    2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i
    3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)
    II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avant

  • 51 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 52 compte

    nm.
    1. hisob, sanash, hisob-kitob, hisoblash, sanoq; arrêter un compte hisob-kitobni yopmoq, to‘xtatmoq; tenir compte de hisobga, e'tiborga olmoq; loc.prép. compte tenu de hisoblab, hisobga, e' tiborga olib; loc.adv. au bout de compte, en fin de compte, tout compte fait pirovardida, oqibatda, natijada; à compte, en compte hisobiga; prov. les bons comptes font les bons amis hisobli do‘st ayrilmas
    2. hisob-kitob, haq to‘lash; haq olish; demander son compte haqini, hisob-kitobini talab qilmoq; à chacun son compte har kimga xizmatiga yarasha!
    3. hisobot, hisob, hisob-kitob; compte rendu hisobot, yozma ma'lumot, bildirish, xabar; se rendre compte que tushunib yetmoq, iqror bo‘lmoq, anglamoq; tu te rends compte? anglayapsanmi? o‘ylab ko‘rdingmi?
    -esse
    n. graf, graf xotini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > compte

  • 53 compter

    I vt.
    1. sanamoq, hisoblamoq
    2. hisobga olmoq, e' tiborga olmoq, nazarda tutmoq, mo‘ljallamoq
    II vi.
    1. hisoblashmoq, orani ochiq qilmoq; cela compte beaucoup bu juda muhim; loc.prép. à compter de -dan boshlab, hisoblab
    2. sanamoq, hisob-kitob qilmoq
    3. ko‘zda, nazarda tutmoq, mo‘ljallamoq, ishonmoq, suyanmoq, orqa qilmoq; je compte sur vous sizga ishonaman
    4. niyat qilmoq, qasd qilmoq, ahd qilmoq, maqsad qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > compter

  • 54 concerner

    vt. daxldor, aloqador, taalluqli bo‘lmoq; loc.prép. en ce qui le concerne unga taalluqli.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > concerner

  • 55 considération

    nf.
    1. muhokama qilish, ko‘rish, ko‘rib, qarab chiqish; cela est digne de considération buni ko‘rib chiqishga arziydi; prendre en considération inobat, hisobga olmoq, e' tiborga olmoq; en considération de loc.prép. e'tiborga olib, nuqtai nazardan
    2. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan o‘ylab ish tutish; agir sans aucune considération ehtiyotsizlik bilan ish qilmoq
    3. hurmat, izzat, ehtirom, hurmat qilish, hurmatlash
    4. mulohaza, fikr, tanbeh, koyish; o‘y, idrok, fahm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > considération

  • 56 contre

    I prép.
    1. oldida, yaqinida, -da; s'aligner contre le mur devor yonida, yaqinida turmoq
    2. -ga; mettre contre le mur devorga taqab qo‘ymoq; s'écraser contre le mur devorga urilib sinmoq; fig. donner contre qqn. to‘qnashib, uchrashib qolmoq
    3. qarshi; marcher contre le vent shamolga qarshi bormoq; nager contre le courant oqimga qarshi suzmoq; aller contre vents et marées hamma narsaga qarshi harakat qilmoq
    4. un abri contre la pluie yomg‘irdan pana joy
    5. tout contre yaqinida, qarshisida; ci contre yonida, orqa betida; là-contre bunga qarshi; je n'ai rien à dire là-contre bunga qarshi hech qanday gapim, e'tirozim yo‘q; loc.adv. par contre shu tufayli, shuning uchun; pour et contre tarafdor va qarshi
    II nm. le pour et le contre tarafdorlar va qarshilar
    III adv. être contre qarshi bo‘lmoq; j'étais contre qarshi edim; voter contre qarshi ovoz bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contre

  • 57 côté

    nm.
    1. yon, yonbosh, biqin; yon tomon; être sur le côté betob, kasal bo‘lib yotmoq; j'ai un point de côté biqinim sanchiyotibdi
    2. devor, old, yon
    3. tomon, taraf, yon, yo‘nalish, yoq, chet, chekka, el, yurt; géom. côté d'un angle yon tomonlari (burchakning); le côté de l'endroit, le beau côté yuz, bet tomoni; le côté de l'envers teskari, ich tomoni, astar, orqa; d'un côté bir tomondan; d'un autre côté boshqa tarafdan; de tous côtés hamma tarafdan, yoqdan; de côté et d'autre bu yerda va u yerda; de ce côté bu tomondan; regarder de côté et d'autre yon atrofga qaramoq; loc.adv. à côté yonida, biqinida, bir qatorda; la chambre à côté yon, qo‘shni xona; la balle passa à côté o‘q yonidan o‘ tib ketdi; de côté chetlab, chetdan, yon bilan, egri, qiyshiq, qiyshaygan holda; son chapeau est de côté uning shlapasi qiyshaygan; regarder qqn. de côté yomon, olayib qaramoq, ko‘z olaytirmoq; se ranger de côté chetga o‘ tmoq, chetlashmoq; mettre de côté tejamoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq; loc.prép. à côté de yonida, yonma-yon; du côté de tarafiga, tomoniga, -ga yo‘nalishda; prov. on tombe toujours du côté où l'on penche daraxt qayoqqa qiyshaysa shu yoqqa yiqiladi, qulaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > côté

  • 58 couleur

    nf.
    1. tus, rang, bo‘yoq; couleur feu o‘ t, olov, cho‘g‘dek qizil, qipqizil rang; couleur gris d'acier po‘lat rang, kul rang; robe de couleur gulli, rangli ko‘ylak; homme de couleur oq tanli odam; sans couleur rangsiz, tussiz, nursiz, rangpar, xira; avoir de belles couleurs bet, yuzning rangi, tusi yaxshi bo‘lmoq; il est haut en couleurs uning chakaklari qip-qizil; sous couleur de loc.prép. niqobi ostida, bahonasi bilan, bahona qilib; en voir de toutes les couleurs ko‘p ko‘rmoq, uchratmoq, ko‘p ko‘rib turmoq
    2. fig. rang turi, nozik farq, anvoyi tur, xil, tus, ohang, alomat, belgi, asar, xususiyat, hosiyat, sifat, tabiat, fe'l, uyg‘unlik, o‘zgachalik; couleur locale joyning o‘zgachaligi, o‘zgacha tabiat; la couleur d'un journal ro‘znoma yo‘nalishi, yo‘li
    3. bo‘yoq, rang, sir (rassomlikda); couleurs à l'huile moy boyoq; couleur d'apprêt birlamchi, xomaki bo‘yoq qatlami; appliquer les couleurs bo‘yoq, rang surmoq; marchand de couleurs bo‘yoqchilik mollari sotuvchisi
    4. pl.mil.mar. davlat bayrog‘i; rendre les honneurs aux couleurs, saluer les couleurs salut, salom bermoq (bayroqqa); rendre, amener ses couleurs bayroq tushirmoq; hisser les couleurs bayroq ko‘tarmoq; les couleurs nationales milliy, davlat bayrog‘i, davlat bayrog‘i rangi
    5. xarita turi; fig. de toutes les couleurs hamma turi, toifasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couleur

  • 59 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 60 crainte

    nf. qo‘rqinch, vahima, dahshat, qo‘rqish, xavfsiorash, xavotirlanish, cho‘chish, hadiksirash, hadik, xavf; être saisi de crainte qo‘rquv, vahima, dahshat qamrab olmoq; de crainte de, dans la crainte de loc.prép. qo‘rquvdan, dahshatdan, vahimadan; loc.conj. de crainte que -dan qo‘rqib, qo‘rquvdan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crainte

См. также в других словарях:

  • prep — prep·a·rate; prep·a·ra·tion; prep·a·ra·tion·ist; prep·o·si·tion; prep·o·si·tion·al; prep; prep·py; prep·o·si·tion·al·ly; prep·pi·ly; prep·pi·ness; …   English syllables

  • prep — /prep/, n., adj., v., prepped, prepping. n. 1. See preparatory school. 2. a preliminary or warm up activity or event; trial run: The race is a good prep for the Kentucky Derby. 3. preparation: dealer prep on the car included. 4. the act of… …   Universalium

  • Prep — may refer to: * P rep, a statistical value of the probability of replicating an observed effect * Prep , a novel by Curtis Sittenfeld * Prep, short form for a plasmid preparation (including minipreps and bulk preps) or the DNA prepared by such a… …   Wikipedia

  • prep school — prep schools 1) N VAR: oft prep N In Britain, a prep school is a private school where children are educated until the age of 11 or 13. 2) N VAR In the United States, a prep school is a private school for students who intend to go to college after …   English dictionary

  • prep — [ prep ] verb intransitive or transitive AMERICAN SPOKEN to prepare for something, or prepare someone for something: prep for: She s prepping for her exams. prep someone/something for something: They re prepping the patient for surgery now …   Usage of the words and phrases in modern English

  • prep — 1862, short for PREPARATION (Cf. preparation). Prep school attested from 1895, short for PREPARATORY (Cf. preparatory) school. First record of prep in the sense student or graduate of a preparatory school is from 1899. Variant form preppy is… …   Etymology dictionary

  • prep — prep1 [prep] adj. ☆ short for PREPARATORY [a prep school] vi. prepped, prepping ☆ 1. Informal to attend a preparatory school 2. to prepare oneself by study, training, etc. vt. ☆ to prepare (a person or thing) for something; specif., to prepare (a …   English World dictionary

  • prep|py — prep|pie or prep|py «PREHP ee», noun, plural pies. U.S. Slang. a student or graduate of a preparatory school: »No longer believe that Harvard students are all rich preppies tracing their Harvard histories back almost as far as the Saltonstalls …   Useful english dictionary

  • prep|pie — or prep|py «PREHP ee», noun, plural pies. U.S. Slang. a student or graduate of a preparatory school: »No longer believe that Harvard students are all rich preppies tracing their Harvard histories back almost as far as the Saltonstalls... (Harper… …   Useful english dictionary

  • PReP — steht für PowerPC Reference Platform, siehe PowerPC Presequence Protease PreP ist ein mitochondriales und chloroplastisches Protein …   Deutsch Wikipedia

  • Prep — steht für PowerPC Reference Platform, siehe PowerPC Presequence Protease PreP ist ein mitochondriales und chloroplastisches Protein Diese Seite ist eine Begriffsklärung zur Unterscheidung mehrerer mit demselben Wort be …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»